Sommarsemestern kan både vara en skön, avkopplande och batteriladdande tid och en deprimerande och stressande tid då sammanbrottet lurar runt hörnet och man plötsligt kan tvingas ta itu med relationer, sex- och kärleksliv och sin egen ensamhet. På Klarascenen spelas nu Maxim Gorkijs pjäs ”Sommargäster” där några människor ur en välbärgad medelklass i oändliga kvartsintellektuella gräl och samtal försöker finna någon mening i sitt bekväma och letargiska liv. Där har advokaten Gerhard med sin hustru, syster, svåger, vänner och deras familjer inrättat sig på en skyddad plätt av världen med en bekväm bungalow, en vattenfylld vältempererad pool, solstolar och ett skyddande träplank som effektivt stänger ute en hotfull omvärld.
Sommargästerna ägnar sig åt att sola och simma, prata i det oändliga och leva ett lojt liv där en svart ångest ibland slår över i obehärskad erotisk lössläppthet, otrohet och ett hejdlöst supande. Det eviga pratet och grälen om livet blir bara triviala ord som staplas på varandra och meningslösa gester medan de konspiratoriska allianser som ingås och bryts är som om de medverkade i en av TVs dokusåpor, ”Big Brother” eller ”Paradise Hotel”.
Maxim Gorkij skrev ”Sommargäster” 1904 och regissören Peter Stein flyttade pjäsen till samtiden 1974 och dramatikern Botho Strauss har gjort ytterligare en uppdatering som trots klåfingrigheten ändå tycks trogen mot Gorkijs rollfigurer, deras relationer och deras ångest inför livet och historien som kommer att förändra deras liv. Regissören Alexander Mörk Eidem har skruvat texten ännu ett varv fram till tidigt 2000-tal och tagit bort alla ryska namn, istället tilltalas rollerna med sina egna namn.
Alla fjorton skådespelare på scenen är utmärkta och står på sätt och vis alla i centrum där de har sina femton minuter i rampljuset. Gerhard (Hoberstrofer) är lysande som den cyniske advokaten utan besvärande och begränsande moraliska skrupler. Han har bjudit in den falnande poeten på modet Samuel (Fröler), som älskas av poeten och konstnären Pia (Johansson). Men skälet till att Samuel är med är att han skall flirta med Gerhards utlessa hustru Ann Sofi (Rase). Hon är i sin tur omsvärmad av flera män, men mest av Stefan (Ekman) som är alltför rik morbror till arkitekten Björn (Wahlberg) vars gravida och äventyrligt vidlyftiga hustru Helena (af Sandeberg) ligger med Victor (Lopez), anställd av Gerhard. Ann Sofis bror Andreas (Kundler) är en babblande clown som mest ligger på taket och förlängtar sig efter Bergljót (Arnadottir) som är en politisk (vänster)aktiv som låter sina politiska och sociala trivialiteter flöda över alla. Där finns också den trötte Jan (Mybrand) och den polsktalande uppassaren Janousz (Jan Dolata) som ibland avbryter handlingen med att på polska(!) förklara för publiken vad som egentligen händer.
Visst det är en mörk och rolig bild av mänskligheten man möter i ”Sommargäster”.