|
|
| Trollen Drill och Drull hos Wallman |
|
Scen: Wallmans Intiman
Barnmusikal: Drill och Drull och den magiska trollflöjten
Manus och sångtexter: Johan Östberg och Helena Rask
Regi och koreografi: Ensemblen
Scenografi och kostym: Johan Östberg, Helena Rask och Jan Kruse
Medverkande: Johan Östberg, Helena Rask, Maja Gullstrand, Andreas Andersson, Birgitta Johansson |
Trollen Drill och Drull bor i Mossbackedalen. De leker kurragömma och planerar för den årliga stora trollfesten där de skall spela på sin magiska trollflöjt. Att spela på den gör alla glada. Men en dag dyker Ville varg upp och stjäl trollflöjten. Han tänker minsann sälja den och “bli rik som ett troll”, eller snarare som en varg. I jakten på trollflöjten och på Ville varg möter Drill och Drull den snälla älvan och den kloka stenmannen medan den mystiska och allvetande sagoberättaren övervakar så att allt går rätt till. Men för att få tillbaka sin flöjt måste Drill och Drull svara på en klurig gåta. Det går, med litet hjälp och till slut är också Ville varg snäll.
Wallmans Intiman spelar barnmusikalen ”Drill & Drull” och visar man förstått att barnen är nästa generations vuxenpublik och då gäller det att ta barnen på allvar och tidigt skapa lusten till teater . Musikalen har både lättfastnade sånger och ett budskap om den goda samlevnaden människor emellan (eller snarare mellan troll och vargar). Wallmans satsar på goda, och TV-kända, artister som inte drar sig för att locka den nästan överentusiastiska unga publiken in i handlingen.
Fame Factory-stjärnorna Helena Rask, Drill, och Johan Östberg, Drull, drar det stora lasset, men får hjälp av den allvetande berättaren Maja Gullstrand (också Fame Factory) och av Andreas Andersson (Ville varg) och Birgitta Johansson (den snälla älvan). Alla spelar för barnen på lekfullt allvar och slarvar varken med skådespeleri eller sång.
Ville varg (Andreas Andersson) kan spela gitarr på svansen medan den goda älvan (Birgitta Johansson) delar ut tre önskningar, ger goda råd och dansar en litet hoppig balett. Båda, som också uppträder i kvällsföreställningen av ”Schlagereryra i folkparken”, ger stadga och tyngd åt föreställningen.
Stjärnorna håller en självironisk distans till sig själva, men inte till publiken. De har inga svårigheter att få med barnen både i sången om trollmor (och hennes elva små svanshopknutna ungar) och i den skuttiga ”MorGonDans”, dessutom hjälper salongen gärna till med goda råd åt alla: till Ville varg var han skall hitta trollflöjten som han skall stjäla, lika väl som till trollen när de letar efter samma flöjt.
Man kan nog ana att inspiration till ”Drill och Drull” bl.a. kommer från Mozarts ”Trollflöjten”.
”Drill och Drull” är ett övertygande exempel på att barnteater inte bara är en uppgift för institutionsteatrarna utan också för privatteatrarna. På Intiman som fyller man salongen med en livlig och röststark publik. Dessutom ganska många litet äldre barn som kommer för att beundra Fame Factory-stjärnorna.
|